Jessyca

Jag måste bara säga, att jag är så groteskt varm. Hela min kropp är alldeles klibbig, och i vanlig ordning har jag kavlat upp min tröja, så jag går med magen bar.. Mitt fönster har varit öppet i tre dygn snart. Eller två? Sedan jag kom hem i alla fall.. Jag måste duscha min kropp. Sanden har nu fått sällskap av knäckebröd, som inte vill lossna från min klibbiga kropp. Jag tycker inte om svett. Urs. Urs gånger tusen. Snart är det fika :)


Snyggesystrarna.

Rosa.

Squash istället för gurka, på det som var mest rosa .

Här sitter jag på min säng. Mitt golv är tomt, sånär som på mattan då såklart, diverse tomma plastpåsar, mitt heliga skrivblock och ett midjeskärp.. Istället har jag en stor hög på sängen. Sovsäck, liggunderlag, ficklampa, bodylotion, alvedon och lite annat smått och gott. Imorn bitti bär det av till Göteborg, och där ska jag träffa Ellen, och sen ska vi ut på lift-äventyr!! I'm SO excited!! Fina fina Ellen! Och sedan kommer sommaren bara flyga iväg. Poff.

Ikväll har jag ätit glass med mina små-nissar Lilyanne och Rapunzel.

Min sommar (mest för mitt eget minnes skull)
30 juni - 2 juli - Liftsemester!
3 juli - FÖDELSEDAG!!!
3 juli - Carolina kommer och stannar ett par dagar
7 juli - ELLENS FÖDELSEDAG
8 juli - Hönö för en dag
13 juli - 20 juli - Gotland
17 juli - MAMMAS FÖDELSEDAG
20 juli - 27 juli - Borran
sen ska jag nog vara ledig, men ack så fattig.. :)

Harejämmarns vilken späckad juli-månad. Varför blir det alltid så?

Jag glömde ju förklara min titel. Häromdagen införskaffade jag sex nya läppstift. Jag är inte galen, det var bara gratis, och just som jag städade som bäst sprang (givetvis sprang jag inte, men jag kunde inte bestämma vilket ord jag ville använda) jag på det rödaste av dem alla, och självklart var jag tvungen att kleta på. Så nu ser jag nästan party-fixad ut. Förutom att jag har slapparshorts, linne, tovigt hår och sand precis överallt. Älska sommar :)

Nu ska jag packliera klart. Sen äre mat med la familla. Puss.

Ps. Jag har något slags sår i näsan, som det känns extremt obehagligt i, när det rinner snor, vilket det gör nu, av någon oförklarlig anledning. Ds.

Just nu är jag så trött att mina ögonlock bara faller ner för mitt ansikte. Det har varit en händelserik dag.

Jag gick upp redan vid halv åtta för att vara barnvakt en stund, och efter det åkte jag, Lovisa och Nathalie ner till stan. Målet var skor och bikini. Jag hittade i alla fall en bikini. Dessutom köpte vi jordgubbar, godis och melon. Värt. Innan vi åkte ner till beachen, skulle vi äta och packa iordning allt. Bebis skulle ju med. Vilket arbete det är att vara förälder. Jag är som sagt helt slut.

Det blev inget badande, men väl så mycket pressande på stranden. Jag har lyckats bränna sidan av vänster lår. Men det är snyggt. Tack Mari och Mattias, att ni ville vara mitt sällskap!! Fortsättningen på min dag ser ganska oviss ut. Funderar på om jag ska dra till Nathalie och spana in hennes nya lägenhet, eller om jag ska dra till Solis ikväll, och isåfall helt enkelt hälsa på Natty imorn.

Förlåt att jag sa att jag inte har några vänner här. Det har jag ju visst.

Nu börjar jag bli hungrig faktiskt.. Och jag är ju hemma, så jag kan äta när jag vill!!! LYX!!!

Idag är min lediga dag, och jag hann knappt komma ur min säng innan rastlösheten föll över mig. Solen skiner, och jag vill åka ner till beachen, men vem tusan ska hålla mig sällskap? Alla mina gamla vänner, tillbringar antingen sommaren någonannanstans, eller så har jag inte pratat med dom på så länge att jag helt enkelt inte kan med och fråga. Det skulle kännas alltför desperat. Men så fick jag tag på Mari, och det gjorde mig glad. Så här ska det badas av!!

Hejdå.


Se plågan i mitt ansikte...

Jag fick just ett litet inombords utbrott, när jag gjorde testet på www.gudfinnsnoginte.se. Kramp, vad irriterad jag blev. Så himla ledande svar. Så nu sitter jag här och lyssnar på undervisningen från min DTS, om humanism. Mycket bättre.
"Ju med det falska liknar det äkta, desto farligare är det". Desto lättare är det att bli lurad. Så himla sant. Och för den delen, det finns nog visst en Gud.

Ikväll har jag varit och grillat på beachen med ungdomarna. Härligt. Egentligen borde jag städa.. Förklaringen kommer här:


Här är alla mina kläder, som jag hade på Restenäs...


..som ska få plats här, i min redan fyllda garderob.


Jag älskar kaos. Det är än värre i verkligheten. Det går liksom inte att fånga på bild..



Nu ska jag nog städa undertiden jag lyssnar på Eyvind. Hejdå.

Nu är ledigheten ett faktum och jag har klämt in mig här på min säng bland alla påsar och väskor. Det är minst sagt värdelöst att flytta in med såhär mycket packning i ett redan överfullt rum... Jag tror att jag ska storstäda faktiskt. Jag är ju ändå ledig.. Tömde just ut översta byrålådan, och har faktiskt lagt ungefär hälften i en papperkasse. Min första tanke, var att jag skulle kunna fråga om Lovisa vill ha lite kläder, fast å andra sidan verkar det osannolikt att hon skulle vilja ha mina gamla högstadie-toppar, så trendig som hon är. Själv sitter jag här i blommiga mjukisbrallor och en ljusgul tröja, som jag köpte för fem år sedan.

Ikväll har min lilla bror bjudit med mig ut på grillkväll. Han är la för söt.

Jag pallar inte skriva nåt om min avslutning än, men det kommer.. Bara så att ni vet, så vet jag också att Jackson är död. Den nyheten nådde mig redan samma dag, och jag tycker det är tråkigt.

Hejdå.

Ja, så kändes det ungefär, men vi tar det hela från början.

Som bekant, somnade jag inte tidigt igår, utan snarare sent. Närmare två skulle jag nog nästan tippa. Kvart i, i alla fall. Men OJ så gott jag har sovit! Det var längesedan jag sov så skönt. Fett värt att sova i klassrummet! I vanlig ordning var det frukost klockan sju, och vi var där on time. As usual. Annat än i höstas det..! Efter frukost var det dagen till ära small-group-intercession med bön för studenterna. Jag är den enda studenten i min grupp, så jag kände mig oerhört sedd och ompysslad, välsignad och omtyckt. Det gillar jag! Kan inte bli så mycket bättre start på dagen, än att bli bedd för, på en filt ute i trädgården, innan solen har blivit sådär outhärdligt varm. Efter att jag var ordentligt insmord (haha, jag älskar kristna bibelskoleskämt!!!), var det dags för slut-prov. Min själ. Första frågan löd: Skriv en två sidor lång biografi av Gud! Men det gick bra. Jag messade bara upp några år på slutet. Men det är nog inget som har några allvarligare konsekvenser.. Provet tog knappa tre timmar, och efteråt firade vi med spagetti och köttfärssås, innan det var dags för vår sista lunch-clean-up. Det kändes spännande och härligt. Varmt, framförallt.

Sedan städade vi i lillstugan, och det var där som misshandeln började. Vi har ett par soffor där nere, och jag tog ut dess dynor för att damma ur dom, med ett kvastskaft jag hittade i garderoben. Jag har alltid tänkt, att det kan ju inte göra så ont att bli slagen med ett kvastskaft. Och jag har liksom förundrats över hur människor slår ihjäl varandra med spadar och käppar och sånt. Det har verkat orimligt för mig. Men idag insåg jag, vilken kraft det verkligen finns i den förlängda armen. Jag spöade skiten ur de första kuddarna. Sedan var jag trött i vänster biceps. Men vilken kraft. Jag är fortfarande helt förundrad. Under de första slagen mådde jag nästan dåligt, för jag föreställde mig att det var en människa jag misshandlade, och inte en på tok för dammig soffdyna. Jag slutade med det, och föreställde mig sedan ingenting annat än just en soffdyna. Läskig tanke, ändå.

Ikväll, efter misshandeln, var vi först och hade BBQ med tjocka korvar och tunnbröd. Hahaha. Gott :) Sedan var det avslutningsfest för Issac, som åker redan vid halv fem imorgon bitti. Huva, vad tidigt.

Nu ska jag ägna mig åt packning. Vårt rum ser ut som ett bombnedslag. På rikigt. Här comes some pix:


Jag är en snyggis.


Såhär sjukt snygg var himlen när vi vandrade hem inatt.


Här tänker inte jag sova inatt. Det är för fullt.

NU: Packa!

Nu är klockan tokmycket, och imorn bitti har vi prov.. Vi har varit över hos grabbarna och tittat på film. Fina tider. Jag har varit dålig på att sköta mina sov-tider på sistone. Jag tror att jag är 15. Men det var längesedan...

Jag vet inte om jag har haft den rubriken förut? Eller, hur var det nu..? Idag är jag än mer rosa än vad jag var igår. Jag blev trots allt inte så bränd igår, så jag tänkte att det borde gå lika bra idag. Jag låg i solen 1030-1300, och när jag sedan tog på mig arbetströjan för att diska, kände jag hur det stramade och kliade på min rygg. Den var fantastiskt rosa. Med inslagg av ännu mera rosa, eftersom jag försökt smörja in mig lite själv, men som bekant inte når över hela min rygg.. När vi ändå är inne på ämnet solbränna, kan jag ju tillägga att min mage inte exponerats i solljus över huvud taget i sommar (vad jag minns iaf..!). Fantastiskt.


Jag tycker det är snyggt..

Jag är nästan klar med dagens studier!! Det är galet!!

Tack Matthildur för att du så troget kommenterar i min blogg! Du gör mig glad!!

Nu är morgonen avklarad i klassrummet, och det återstår bara självstudier av dagen. Sitter här på min säng och väntar. Väskan är packad med blandade nödvändighetern, såsom bibel, block, pennor, kamera och mobil. Ska även slänga ner vattenflaskan och brillorna, innan vi ger oss ut i den svenska sommarvärmen. Halleluja för fint väder när jag kan vara ute. Om redan en halvtimma är det fikadags. Undras om disciplin-Jessica kommer komma igång innan dess, eller om hon lika gärna ska ge upp, och börja efter fika.. Undras, undras.

Imorgon är det prov på förmiddagen, och sedan ska vi bara städa. På fredag är det utvärdering, förberedelser, och sedan graduation. Och så kommer mamma hit :) Och sedan, på lördag, ska vi packa och städa, och så ska jag köra Doro till flygplatsen. Sedan är det bara hemresan kvar för min del. Diverse upppackning. Sedan har jag SOMMARLOV!!! Jag har inte haft sommarlov sedan jag var 15 eller nåt. Eller jo, det är klart att jag har. Men då har jag alltid jobbat. TACK GODE GUD för sommarlov!! Tänk att kunna sova hur länge man vill?! Hurra!!! Och om exakt nio dagar fyller jag år!!! Då blir det kalas.

Mitt liv är nämligen fett värt att fira!!!

Hejdå.

Så var verket äntligen färdigställt, och det tog dubbelt så lång tid. Inte bara för att jag började sent, utan också för att jag det senaste halvåret har haft en slags tvångs/älsktanke om att allt jag gör för hand måste bli så sjukt färgigt och fint. När man lyssnar i klassrummet är det ganska behagligt att kunna färglägga och lite så mellan varven, men när det handlar om ett sista-sekunden-arbete, en tisdagkväll strax före midnatt, känns det lite jobbigt.. Här är resultatet i alla fall.

Allt blir så vackert i laptopens sken. Jag visar även skymtar av min klänning, och mitt täcke.

Nu har jag varit duktig. Nu ska jag bara slita mig härifrån också!

Jag borde få nobelpriset i att-göra-allt-annat-än-det-man-borde. Jag har precis varit på jätteinspirerande fotopromenad med tema LIV. Jag har precis varit och hängt i cafét. Jag har precis surfat runt på facebook. Men har jag pluggat? Nej. Jag har öppnat word-dokumentet faktiskt, och skrivit en mening. "Jag vet inte exakt hur detta tar sin form idag", har jag skrivit, och syftar då på hur Gud intresserar sig i judarna idag. En mycket intressant fråga, som jag tyvärr saknar svar på, för närvarande. Och jag tänker inte ens spekulera. Inte här i min blogg. Då kan det bli konflikt mellan mig och mina 200 läsare. Skämt. Lögn. Jag har inga 200 läsare. Men det andra var sanning, det om att jag inte tänker tala om judarna här.

Kanske har det blivit dags för mig att ta steget? Att ta steget, svara på sista frågan, och slänga ihop en psalmstudie såhär innan läggdags? Så kanske jag kan komma i säng redan klockan elva, med lite tur. Ja, det låter lockande. Men frågan är, hur mycket verklighet jag kan göra av tanken...

Måste bara visa några av mina exellenta shots från ikväll.


Ankor i solen.

Simglasögon.

Fjäder.

Nu har det gått nästan en halvtimma sedan jag sa att jag skulle börja plugga.. Men jag har svarat på en fråga i alla fall. Kanske finns det hopp ändå?!

Goddagens. Här sitter jag på min säng, när solen skiner som bäst därute. Jag är rosa. Men mina ben är så vita att de skiftar i lila. Det matchar ju iallafall.. Jag såg ett kort på mig, som togs idag, och det såg för tusan inte klokt ut.

Idag efter att jag städat, hittade jag inte min ring. Jag letade hur länge som helst, men hittade den som tur var efter en stund.

Puuuh.


En utav mina favorit-studie-platser. Outside dinninghall.


Dåligt för hållningen, dåligt för brännskadad rygg.


Lösningen på alla problem, utom detdär med hållnigen då ja...

Jag har just ägnat tjugo minuter åt att titta igenom typ alla bloggar som ligger i min blogg-mapp, och till min stora besvikelse var typ noll utav dem uppdaterade. Bevisligen, har de bloggare, vars liv jag med spänning följer, inget liv längre. Eller så är det just det som de har skaffat sig - ett liv. Och det skulle i så fall innebära att det är jag som inte har något liv.. Hemska tanke. Jag blev klar för lite mer än en timme sedan med dagens studier. Eller, klar och klar. Man blir väl aldrig klar. Men jag har fått gjort såpass mycket att jag med gott samvete kunde ge mig ut på kvällspromenad. Det var skönt.

Jag har pratat i telefon idag, med Jenny, pappa, Carolina, farfar och Lovisa. Det tycker jag är bra jobbat. Imorgon är näst sista studiedagen typ. På onsdag ska vi studera Rut, på torsdag är det prov, och sen är det bara avslutningen kvar. Det är en galen tanke.

Nu börjar det bli dags för mig att bortsa tänderna..

Men titta!! Det går att lägga upp bilder!!!



Lite blandat, fult och snyggt, från den senaste tiden.

Jag har just tillbringat en kvart med att starta min dator. Jag får magsår när den är så långsam. Jag önskar mig en grov formatering/uppfräschning/virusskydd och allt annat som män kan.. Jag har inte haft virusskydd på typ ett år.. Inte så bra kanske. Men ingen hjälper mig ju.. Om det visar sig att min dator är utom räddning, har jag bestämt mig för att stena den. Fast mitt samvete skulle säga nej.. Men det vore roligt, att fullständigt trasha något, någon gång. Riva ett hus eller nåt. Slå sönder ett trumset med en gitarr.. Önskedrömmar.

Nej. Nu börjar det bli dags att ta tag i studierna.. Så att man kan få gå ut i detta underbara väder någon gång!

Som rubriken avslöjar, har jag just varit på nostalgitripp i min gamla blogg. Det känns så vansinnigt längesedan. Så många av de frågor jag hade då, är idag besvarade. Jag har gjort så mycket av det jag drömde om då. Jag vågade. Jag vågade faktiskt kasta mig ut från berget i tro, och vara lite med edgy. Tack gode Gud för det.
Jag var så bitter förut. Idag är jag bara glad. Jag är en ny människa, och jag inte bara drömmer om att ha ett underbart liv, jag har redan ett, och har bestämt mig för att fortsätta med det. För det är spännande att följa Gud. Jag blev så sjukt inspirerad av att läsa min gamla bitter-blogg, för jag blev så sjukt medveten om hur förändrad jag är! Tack Gud igen.

Vill du också bli inspirerad? http://jssc.blogg.se - bered dig på mina ljuva bitter-år.

• Ny bloggdesign
• Långlunch med tårta och kaffe
• Shopping (babyskor, smyckegrej, klänning, typ sju böcker och en jacka)
• En ny kalv i hagen!
• Bada  i HAVET för första gången i år

And that's about it..

Nu äre filmdags - Sagan om Konungens Återkomst. Min favoritfilm. Eller inte.

Det är just vad min bloggdesign är - fixad! Ibland flödar fantasin.. Eller så gjorde den det inte. Men nu har jag svart text på vit bakgrund, och det var framförallt det jag ville ha..

Idag är det en ledig söndag, och det känns konstigt.. Efter frukost, sprang jag och Doro och plockade ner tabernaklet, innan vi tog farväl av Kina-teamet. Jag vill också åka på äventyr..
Sedan dess har jag mest suttit här på Doros extrasäng och varit nostalgisk, lyssnat på SpiceGirls och hårdrock. Det visade sig att vi båda har haft en skate-punks-period, som gått över i en hårdrocks-period, för att sedan läggas åt det mer normala hållet.. Numera får jag rysningar till Beyoncé.

Om 40 minuter skulle vi lunchat i solen, men solen är borta.. Så jag vet inte riktigt hur det blir med det. Kanske en sista packlunch i Lillstugan.. Man får ju passa på liksom, eller?

21 juni har vi idag, och det är sommar.. Eller, det var sommar i morse. Det var så varmt att jag nästan var för varm när jag hade mina jeans på mig. I like.

Jag funderar fortfarande på varför det inte går att lägga upp bilder.. Någon som vet?

Det är vad min bloggdesign är - förstörd. Det var ett medvetet val, för jag vill inte att den ska vara svart.. Utan vit och rosa. Men så långt kom jag aldrig.. Jag är nämligen ful på varenda bild som finns på mig, och sen fastnade jag bland mina gamla bilder från 2007, och jag mindes student, sova på studsmatta, flytta hemifrån, dansa salsa och mycket mer. Grisen, och min sjuka dag. Vattentornet. Det är längesedan nu. Det är konstigt. Men jag tror att livet är bättre nu faktiskt.

Jadu, Lovisa, skratta du bara åt min olycka. Snart kommer jag hem igen, och då ska du få se på andra bullar. Höhöhö.

Ikväll känns det på något sätt lite vemodigt. De senaste tre dagarna har varit så annorlunda, när teamet som ska till Kina har varit här. Inte för att jag har umgåtts med dom så mycket, jag har i själva verket inte umgåtts med dem alls egentligen, men det har varit nya människor här, och det blir lite annorlunda stämning då. Lite mer förväntan liksom. Lite mer tillfälle att bara umgås med vänner, om så bara dom i klassen. Man kan sitta med en kopp te liksom, i en soffa. Något som vi inte direkt gör annars. Och idag blev jag sugen på att åka själv. Jag vågar inte rikigt säga missionsresa, för jag vet inte om det är exakt vad jag är sugen på nu. Men jag är sugen på äventyr. Jag är så in i nordens sugen på äventyr.. Och äventyr ska det bli också..

Lördag kväll går mot sitt slut, och jag hade egentligen tänkt gå och lägga mig, när jag hittade min laptop, på, i min säng, mitt bland alla kläder och saker som jag inte orkat städa undan. När jag hade duschat tidigare idag, bytte jag om fem gånger innan jag blev någorlunda nöjd. Varför ska jag vara nöjd, kan man undra.. Jag skulle ju ändå bara sitta och plugga.. Men jag mår lite bättre när jag vet att jag ser fräsch ut..

Jag har haft lite lätt ont i halsen idag, och jag tror att det kan vara en svit efter att ha sovit i regn? Troligtvis. Imorgon är det söndag, och det är en helt blank dag än så länge. Or it's a day of celebration. Vi ska "fira" vår sista helg tillsammans. Man kan ju inte säga fira i ett sånt läge, eller? Jag hoppas på en underbar sista söndag med brudarna. Och lite colorcoding, men det är ju ungefär samma sak som att vara ledig. Dessutom är Ester en spännande bok.

Nu är det läggdags!

Puss!

Nu är klockan snart åtta, och jag är just hemkommen från årets midsommarfirande!! Eller inte direkt så. Igår kväll bestämde jag och Doro oss väldigt sent och impulsivt för att sova ute inatt. Man får ju liksom passa på, när det är årets ljusaste natt. Så vi gav oss ut på fotbollsplanen för att bygga ett tabernakel vid 2330. Vi hade allt. Både staket, och en filt som tak. Jag kanske lägger ut en bild någon dag. Vi sov (läs låg och svettades) i vårt tabernakel en stund, och just när jag var på väg till drömmarnas land, väcks jag av frasen "It's raining...". Vad gör man inte? Jo, man tar sitt pick och pack, lämnar kvar tabernakel-stommen, och går och lägger sig någon annanstans. Men det var inte riktigt läge för oss att ge upp och gå in, så istället letade vi efter regnskydd, vilket vi fann i form av receptionens verandatak. Så resten av natten sov vi på Björkbackens verandra. Stenhårt. Vid halv två, två-tiden någon gång somnade jag så äntligen, och det kan tyckas tidigt för en ungdom som jag, på självaste midsommarafton, men det ska jag tala om för dig, att halv två är jättesent. Särskilt om man gått i skolan hela dagen, och de senaste två nätterna inte sovit så värst bra heller... Hur som haver, vid tio över sju ringde klockan - Doro skulle iväg på breakfast-prep, och jag gick för att göra mig iordning. Så nu sitter jag här, i blommig klänning, midsommardagen till ära, och väntar på frulle. Egentligen ska jag plugga nu. Så slipper jag göra mer sen.. Miiih.

Glad midsommar!

Jag gjorde just det dummaste. Jag skulle knacka på en dörr, och såg mig inte riktigt för, utan knackde in min långfingerknoge rätt i en spik. Den enda spik som fanns i hela dörren. Smart. Det gjorde ont, och det kom blod, men vad tusan ska man göra liksom? Är man så dum får man nästan skylla sig själv.

Idag är det midsommar, och det känns inte. Dagen har sett ut precis som vilken annan dag som helst, och ikväll blir det lika mycket plugg som vanligt. Roligt. Eventuellt kanske vi drar en snabbis till Kina-folkets kvällsmöte, så att man får nåt avbrott i det hela.. Det är ju ändå midsommar.. Imorgon har vi dock beslutat oss för att baka godistårta och fira midsommar/sista helgen tillsammans. Vi har ju hela kvällen ledigt imorgon :)

Nu borde jag sannerligen ta tag i mina studier. Men det känns nästan meningslöst. Det är mat om en halvtimma.. Men OJ vad mycket som kan hinnas med, om man bara är effektiv, och det ska jag vara nu.

Glad midsommar!

Igår kväll när jag ville uppdatera min blogg, så gick det inte att logga in. När internet till och med kopplade. Då blev jag irriterad och stängde av. Kanske var det Guds plan. Jag hann nämligen inte klart med läxan, även fall jag satt uppe till tolv. Och än senare/sämre hade det blivit, om jag hade envisats med att blogga. Detta bloggande alltså.. Så mycket tid lägger jag ner, och så få läsare har jag. Så känn dig speciell, om du nu är en sån som läser här ofta.

Idag är det torsdag, och det innebär att vi är inne på den fjärde veckodagen, svenskt räknat, och vi har just avslutat vår studie av Amos. Det var därför jag satt uppe så hiskligt sent igår. Idag påbörjades Kungaböckerna, eller, Kungaboken för att vara mer exakt, då det faktiskt bara är en enda bok, som av någon anledning som jag inte minns har blivit delad. På tal om torsdag, så är det fredag imorgon. Då är det bara en enda vecka kvar till graduation och sommarledighet. Det är sjukt. Efter det vet jag inte riktigt vad det ska bli av mig..

Nu när anslutningen varit så fin i säkert femton minuter, tänkte jag ladda upp bilder, men tydligen har min dator glömt hur man använder den funktionen eftersom det INTE FUNGERAR. Eller så har blogg.se helt enkelt bara gjort systemet obegripligt under min tid med dåligt internet. Därför får ni, kära läsare, vara tålmodiga ett tag till, innan jag kan visa för er vårt vattenkrig, bröllopet, elden vid stranden, pärlorna som täckte vårt golv och mycket, mycket mer. Synd för er.

Och så hände det omöjliga. Jag kunde titta på alla Lovisas bilder på bilddagboken innan uppkopplingen dog. Det betyder att vi säkert var online i två minuter, utan avbrott! Isn't that amazing? Jag funderar på att övergå till engelskspråkig blogg, för jag hittar aldrig riktigt orden på svenska. Det blir bara ordbajseri av det. Idag har vi hursomhaver studerat Amos, och jag är förundrad över hur lite man kan förstå. Eller, hur lite jag förstår snarare. Det är fascinerande, att man hela sitt liv känt till bibeln, utan att ha en aning om vad den handlar om. Och det är lika fascinerande, att man kan läsa en hel bibelbok utan att förstå vad den handlar om.. Sannerligen sannerligen, bibeln är en annorlunda bok.

Just nu borde jag plugga, eftersom vi har onaturligt mycket läxa imorgon. Ännu mer, eftersom vi råkade åka och köpa glass idag efter lunch.. Timmarna försvinner SÅ snabbt, även om man inte köper glass.. Och nu, när jag egentligen borde lägga lite mer energi på mina studier, eftersom klockan är mycket, så sitter jag och letar efter gamla bekanta på facebook. Patetiskt, eftersom jag är alldels för stolt för att våga adda folk som vänner, som jag inte har träffat på flera flera år. Kanske något att komma över, when talking about humility and all this stuff..

Idag fick mitt sista syskon sommarlov, så nu är det är det bara jag kvar. Men jag måste vänta ytterligare ett par dagar innan jag får njuta av sommarledighet. Och det ska jag verkligen göra. Njuta alltså.

Nej. Dags att gå tillbaka ett par år i tiden, närmare bestämt till ca760BC!!

Som vanligt suger min internetuppkoppling. Jag börjar vänja mig vid att hets-surfa de få sekunder som det ändå blinkar i hörnet på skärmen. Man lär sig att uppskatta det lilla man får, och man lär sig att vara snabb.

Vi har just avslutat dagens work-duty, och jag har återigen städat matsalen. Jag har insett att jag verkligen har en hat-kärlek till skurvatten. På ett sätt älskar jag skurvatten. På ett annat sätt, är det riktigt äckligt. Hat-kärlek är ordet för hur det känns.

Bara två ynka veckor återstår nu innan det är dags för sommarlov. Jag ska vara ledig i sommar. Något som jag inte varit på flera år. På sommaren, alltså. Det ska bli ruggigt skönt, men om jag känner mig själv rätt, så är det bara som jag tror just nu. När jag väl kommer hem, kommer det inte hinna gå så värst många timmar innan jag vill hitta på något. Sist renoverade jag ju övervåningen. Är lite sugen på att fixa till badrummet faktiskt. Inte för att jag är någon handy-man direkt, men att bara snygga till och fixa till borde jag kunna klara tror jag.. Om inte annat får jag väl tillbringa min sommar kubb-spelandes nere på playan. Tack Gud för beachen. Och tack Gud för glass. I synnerhet mjukglass. Nu är det dags för mig att återgå till Amos.

Hejdå.

Nu är jag hemkommen från Daniel och Lisas bröllop! Dom var SÅ fina och lyckliga och allting var bara bra och trevligt, och jag hade världens trevligaste och snyggaste och charmigaste bordsman(män, alla var fina). Eventuellt lägger jag ut någon bild på spektaklet när jag får tid och internet. Min klänning gick sönder illa kvickt, så jag har hela dagen gått runt med tejp på min klänning, för att stödskenan inte skulle ploppa ut för mycket. Jag var inte bara snygg gäst och fotograf, utan även omåttligt stolt storasyster. Min bror är den bästa brodern. Han var värdpar och sjöng sång och var allmänt stilig i kostym och allt. Inte bara brodern fick systern att sträcka på sig, utan också den lilla systern gjorde storan lycklig. Hon var så snygg i mitt långa hår och i sin nya klänning. Snygg syskonskara, helt enkelt. Men så har vi ju snygga föräldrar också.

Snart kommer Andybandy hit, och imorn blir det bibelläsning med fadern innan det bär av mot Restenäset igen. Härliga tider.

Sedan är det bara två veckor kvar till graduation, och just nu känns det faktiskt väldigt skönt. Min kropp är trött och sliten. Det finns verkligen sanning i sägnen som säger att man behöver vila. Det är till och med bibliskt.

Puss!

Plugg och kalas, det tycks vara vad mitt liv består av just nu. Plugget kan kännas lite drygt ibland, men kalas är då trevliga avbrott :) I onsdags var det flytt-kalas, igår födelsedagskalas, och idag, ska maintenance bjuda oss på tårta för att vi har staplat 100kubikmeter ved! Imorgon är det bröllop, och det är också kalas. Dessutom har Andreas fyllt år, så det är kalas. Och Jesus lever. Det är kalas.

Nu måste jag återgå till mina studier, annars kan jag inte ge mig ledigt för lite tårta ikväll... :)

Hejdå.

Jag sitter här som bäst och arbetar med min Jesus-studie. Jag har gått igenom knappa tre kapitel, och har redan två sidor av beskrivningar.. Bara nitton kapitel återstår. Han är en bra grabb, den där Jesus. För bra för att vara sann, nästan. Det står att han är den Sanne till och med. Tur det. Annars hade man knappt trott på det. Ikväll har det varit kalas för Fredrik, och jag var där och snyltåt på mat och tårta utan att bidra med något själv. Jag tycker inte om det.. Jag vill bli en människa som ger mer. Men det är svårt, när det enda man äger är tuggummi, pumpafrön och ett par tepåsar.. Jag får bjuda igen i höst istället. I min lägenhet, med mitt kök och mina möbler. Där kan vi baka och bjuda hem folk. Det ser jag fram emot mycket.

Hur som haver. Jag gick upp redan klockan sex imorse för att läsa Uppenbarelseboken. Det kanske jag redan har sagt? Hur som haver, så var jag tvungen att äta dextrosol där jag låg i min säng, för mina ögon bara föll ihop. Jag har ett problem med mina glasögon. De är anpassade för kort avstånd, typ arbete-framför-datorn-avstånd, så nu, när min bibel ligger ner i höjd med min rumpa ungefär (ja, jag sitter ner i en soffa och bibeln ligger brevid), så kan jag inte riktigt se vad det står.. Likaså, om jag sitter och studerar med glasögonen på, och någon kommer fram till mig, måste jag peta ner dom på näsan för att inte behöva korsa ögonen för att se vem jag pratar med. Jag känner mig som en pensionär.

Jag börjar nästan få grepp om vad som finns i boken nu.. Jag blir liksom inte lika förvånad längre. Fyra dagar tog det. Och jag undrar fortfarande varför Johannes inte bara kunde skriva i klartext! Men han hade väl sina orsaker, antar jag. Men jag är nog inte ensam om att vilja diskutera igenom detta i himlen! Bara få svar liksom.. Himlenhimlenhimlen..

Detta är nog mitt tidsmässigt längsta blogginlägg faktiskt. Jag har skrivit på det jättelänge nu. Jag har till och med letat färdigt efter Jesus i Uppenbarelseboken nu, och jag kan meddela att jag slutade på bara tre och en halv sida. Det var liksom nästan en chaiasm där. Mycket Jesus i början och slutet, men inte så mycket i mitten. Eller så har jag helt enkelt missat.. Jag kom även på den briljanta idén att inte skriva ut hela namnet när det nämns igen, utan bara referera till vad jag skrivit tidigare. Ibland är jag smart :)

Nu ska jag börja med lite tolkning innan läggdags. Bäst att kämpa på så länge man är vaken. Imorgon är det deadline, och det är också en anledning att jobba på lite extra ikväll.. Och på lördag blir det bröllop!!

Hejdå!

Igår fightades jag och Petra med vilddjuren till sena kvällen. Klockan var nästan tolv när jag äntligen kom i säng, och på min väg tillbaka från Ängsgården, mötte jag en groda i regnet. Usch. Min klocka ringde redan 0550 imorse, och gissa varför? Jo, jag tänkte läsa Uppenbarelseboken innan frukost. Och det gjorde jag nästan. Resten fick jag läsa efteråt. Men nu är jag redo för en ny dag. Nästan.

Jag hoppas innerligt att jag kommer förstå mer av undervisningen nu, efter att noggrant ha skrivit ner och strukturerat alla personer/varelser som nämns i boken.

Nu ska jag publicera detta.. Min dator hävdar att den måste startas om..

Observera att detta mycket givande inlägg skrevs igår eftermiddag/kväll, men inte kunde publiceras på grund av kass internetuppkoppling.. !

Under de tio minuter jag suttit här, har internet kopplat ner sig tre gånger. Att snabbt uppdatera sig om läget på nätet tar således inte bara tre gånger längre tid, det är också fantastiskt frustrerande. Och det tycks vara av frustration, som min dag är fylld. Jag har inte haft denhär känslan sedan jag avslutade fysik B, för snart två år sedan, men jag kände igen den strax efter att den dök upp. Känslan av att inte förstå, när alla andra verkar förstå. Jag hänger inte med denna veckan. Vi pratar om Uppenbarelseboken, och jag fullständigt drunknar bland alla vilddjur, ljusstakar och andra symboler. Min hjärna kortsluts, och ibland känner jag till och med tårar bränna mina ögon. Men det är väl bara att gilla läget, antar jag. Försöka så gott man kan, ta till sig det man kan, och låta resten vara. Men det är frustrerande. Jag är trött. Hjärnan fungerar inte riktigt som den ska, och ibland kommer jag på mig själv med att sitta och le och nicka instämmande vid matbordet, fast att jag inte har den blekaste aning om vad vi pratar om. Lugn och fin. Lugn och fin. Djupa andetag. Gör läxan. Mer än så krävs inte, eller?

Så var det med det. Nu, åter till Uppenbarelseboken med sina symboler. En snabb fråga bara, eller två:
- Varför förklarade inte Johannes direkt vad han menade med de olika symbolerna, utan först flera sidor senare?
- Varför kan man inte bara hoppa över alla symboler och prata om verkligheten, så att det slipper bli en massa missförstånd?

Hejdå.

Jag genomgick just min kvällsritual. Den innebär att jag lägger mycket tid och energi på min tandhygien, eftersom jag har stora problem med just mina tänder. Jag nämnde ju min tandupplevelse för ett par dagar sedan, när jag i flera minuter, hårdhänt borstat höger överkäke blodig eftersom det kliade så mycket. Det blev stora äckliga köttsår. Äckligt. Så jag bestämde mig för att satsa på plackers och munskölj ett tag framöver. Det tar en massa tid, men är värt för att slippa köttsår i munnen. Hur som haver, ikväll, när jag genomgick min kvällsritual, lade jag märke till ansiktet som grimaserade i spegeln. Jag lade märke till fläckar och prickar. Rynkor och pluppar. Rödsprängda ögon och slitet hår. Jag börjar verkligen bli gammal. Jag vet att min ålder är ett ständigt återkommande ämne i denna blogg, och egentligen funderar jag inte på det så mycket oftare än jag skrier om det. Faktiskt.

Jag har just varit ute på promenad i regnet, istället för att plugga. Jag fick Carolina-abstinens, så jag vart tvungen att ringa. Hon är precis som jag. Det gillar vi.

Godnatt!

Är det inte underligt, hur man liksom värjer sig för att göra någonting i flera timmar, bara för att sedan, när man inser att man inte kommer bli klar i tid, drabbas av frustration, irritation och ilska över sitt eget sätt att handskas med tillvaron. Lång mening. Jag avskyr långa meningar. Hur som haver, så befinner jag mig i en sådan situation just nu. Jag sköt upp pluggandet i eftermiddag, och nu har jag insett, att jag kommer inte kunna umgås ikväll, för gissa vad? Jo, jag behöver plugga färdigt.. Smart Jessica, mycket smart.

Dessutom är jag dödstrött, och önskar inget hellre än att kunna gå och lägga mig tidigt och sova länge, för en gångs skull. Det kan jag göra när jag blir gammal, eller?


Jag fick tillbaka mina skattepengar idag, och jag var snabb som tusan, med att sätta undan allt och lite till på sommarens spar-konto. Så kanske jag kan hitta på någonting i alla fall. Någon gång. Eller?

Jag längtar efter sommar, sol, beach och glass. Vänner, grill, filt och havet. Jag längtar efter varma ljusa nätter, min favorit, bland alla klyshiga uttryck. Jag längtar efter shorts och kofta på kvällen. Jag längtar efter klänning. Jag längtar efter vind mot bara ben. Jag längtar efter sommaren. Och nu sägs den vara här, eller?

Nej hörrni, här har jag inte tid att sitta och längta. Jag har arbete att slutföra. Men först, lovsång i aulan!

Jag sitter här och surfar på nätet. När jag kom hem från min promenad, startade jag datorn för att se om vi hade någon anslutning idag, och det hade vi!!!
Jag har just sett lite bal-bilder från årets Varbergs-bal, och jag är förundrad. Det är ju ettorna som tar studenten nu!! Är det inte märkligt så säg? Här sitter jag, och känner mig fortfarande som 17, och inser att de som är yngre än mig, är nitton. Inte okej. Inte helt okej. Jag är gammal. Jag fyller snart 21, och jag antar att jag måste acceptera det.

På lördag ska jag på bröllop, och det ser jag SÅ mycket fram emot. Jag har köpt mina drömmars klänning fast i o-rosa, och jag tror att jag har bestämt skor. Det får bli svarta ingådda. Med lite klack. Jag tar det säkra före det osäkra. Ett tydligt tecken på att man är vuxen, faktiskt. Dock har jag inte beslutat om frisyr än. Tips, någon? Jag ville ha flätor i krans på huvudet, som farmor alltid hade förr, men Lovisa har strängt förbjudit mig att se ut så.. Så nu vet jag inte. På bröllopet kommer också Andreas, och det ska bli fantastiskt roligt. Har ju bara träffat honom EN gång i år. INTE OKEJ!!!!!

Ja, vad mer? Mycket står på schemat just nu, och trots att klockan inte ens är tolv, har denna dagen redan runnit ur mina händer, med lektion, mat, disk, städ, två timmars plugg innan mötet. Och jag har inte haft tid att plugga tidigare idag heller. Vad hände med studiedagen? Det kan man undra.

Jag hittade en gammal Coldplay-skiva från 2002 nere i butiken häromdagen. Den tog jag. Tror att det är den nyaste skivan jag äger faktiskt. Jag köper musik pinsamt sällan. Jag lyssnar på radio, eller på mina kära syskons musik. Mix Megapol i hjärtat, eller inte.

Nu är det lektions-dags. See ya, don't wanna be ya!!!! HAHAHAHAH!

Helgerna går så fort när man bara är ledig en dag. Denhär helgen har jag dock tagit lite ströledigt här och där. I fredags kväll var det ju reunion med teamet. Igår spenderade jag större delen av dagen med att plugga. Jag var även i dinner-prep-teamet, så vi kirrade lax med pommes till kvällsmat. Efter mat och disk kom Anna-Panna hit, och vi gick en lååååång promenad ner till ön där vi satt och hade det romantiskt på en klippa medans solen gick ner. Stämningen sjönk dock drastiskt när jag i min jakt på pärlor krossade en mussla, som verkligen luktade ruttet bajs. Sedan gick vi och shoppade loss en utan skolans två buiker - secondhandbutiken i källaren. Vi fyndade indiandräkt, nepal-brallor, klänningar, linnen och jeans. Gratis är gott :) Efter att ha shoppat loss i kartongerna tittade vi på OctoberSky och åt kakor. Sedan sov vi.
Idag har vi planerat mitt kalas och fikat. Jag tänkte vara ett duktigt barn och plugga så fort hon hade åkt hem, men när jag kom in igen, satt brudarna och tittade på Medan Du Sov. Så jag joinade. Och sedan, när jag tänkte att det var dags igen, ja då ringde AndyBandy. Men det gjorde ingenting alls. Jag spenderar gärna min tid med honom.

Nu är jag hur som haver NÄSTAN klar med gårdagens studier. Jag tänker i alla fall inte studera mera idag, utan åka och rösta om en liten stund, innan det är dags för allmänt chillidill med mig själv.

Fy vad långt jag skriver. Och inte direkt något roligt heller.. Kul för mig, tråkigt för dig.

Ett litet tillägg - internet fungerar egentligen inte alls längre, så nu sitter jag i korridoren, närmast fönstret, så att man kan connecta med grannhuset. Men lutar jag mig lite åt höger, så dör anslutningen. Himla irriterande!

Vad har ni röstat på, kära läsare?

Om ungefär exakt 26 dagar fyller jag 21 år.

Jag sitter här och knaprar på min morotsmacka i pausen mellan colorcoding och paragraftitling. Spännande. Jag har nog aldrig codat såhär mycket i en bok förut. Jag hade liksom nästan kramp i handen när jag var färdig. Eftersom jag står för dinnerprep idag, har jag en och en halv timma mindre tid på mig att göra färdigt paragraphtitlesarna, sätta segment och sektioner, hitta struktur, law of composition och titel.. Hurra!


Smarthjärna.

Först och främst, vill jag bara uttrycka min frustration över den hysteriskt dåliga tand-dag jag har idag. Jag har kommit fram till, att jag inte bara har dåliga hår-dagar titt som tätt, utan även dåliga tand-dagar, då det verkar som om varenda tand i min mun måller på att trilla ur. Det kliar fantastiskt mycket. Idag är en sådan dag, och jag har just tillbringat ett par minuter med att hårdhänt borsta min högra överkäkes tandrad tills dess att ungefär hela munnen var fylld med blod. Inte riktigt, men nästan. Finns det någon som har samma problem som jag? Och finns det någon som vet hur man råder bot på det? Jag vet, att om jag använder plackers varje dag, samt sköljer munnen med fluor varje dag, blir det lite bättre. Men det tar så lång tid på kvällarna, när det enda man vill göra är att stupa i sin säng. Slut på klagosång nummer ett.

Innan jag påbörjar nästa klagosång, vill jag passa på att skriva om gårdagens fantastiska slut. Vi hade reunion med TeamGeorgia, och vi åt khinkali, kål, kyckling och klyftpotatis. Det har jag inte ätit sedan vi var i Georgien!! Till efterrätt åt vi kladdkaka och kaffe och en annan kaka. Gott och tjockt. Det var underbart fantastiskt att träffa alla igen, och det var också fantastiskt att få ha en hel kväll off! Jag bara totalstruntade i mina studier för ett par timmar. Visserligen fick jag sätta klockan på sju imorse för att hinna ta igen, men det var det värt :) Efter maten stod vi och hängde som 15-åringar på verandan, innan vi bestämde oss för att gå ner till stranden och göra en eld och hänga. Så där satt vi i mörkret och värmde oss vid brasans sken, och pratade kyrkohistoria och frälsning. Kristet. Vi tog bilen de 200 metrarna hem, och jag ungefär dog i min säng av utmattning.

Så var det dags för inläggets andra klagosång. Som bekant, låg vårt internet helt nere i tolv dagar. Eller, nere och nere. Det fanns anslutning, och det stod att allt skulle vara bra. Fem av fem gröna pluppar och allt. Men det connectade inte. Och så höll det på, tills dess att grabbarna äntligen hittade felet förra veckan. Men nu verkar samma problem ha kommit tillbaka, fast i mindre mått. Det finns anslutning. Fem av fem gröna pluppar i nätverket. Men ibland så bara går det inte. Ena sekunden fungerar det, för att i nästa totalvägra. Och så fortsätter det, dag ut och dag in. Nu lyser det grönt i hörnet, så jag kanske ska passa på att posta detta inlägg innan anslutningen dör igen..

Klockan är bara tjugo över elva, och jag har allaredan gjort en studie på ett ordspråk, skrivit min "veckouppdatering" till min coach, skrivit en halv uppsats och läst hela Uppenbarelseboken. Jag känner mig ganska produktiv än så länge!
Och ikväll kommer min kära Anna-Panna hit :) Puss på det.

HEjdå.

Förut. Minnen. Ångest. Hjärthopp.

Förut. Minnen. Ångest. Hjärthopp.

Jag skapade just denna nening i min vertikal: "För att påminna om vem deras Gud verkligen är. Också för att de ska veta vem han är och påminnas". Hur dum i huvudet får man bli? Eller trött..?
Och innan, så hade jag och Doro vattenkrig i regnet. Vi tänkte, att rast är bra, så vi gick ut i ösregnet, hittade varsin hink, och började kasta barnens polvatten på varandra. Blött, befriande, kallt och underbart. Nästan som att bada i fontän. När jag kom in, slängde jag alla blöta kläder i en hög på sängen, och där glömde jag dem. Nu, när jag skulle gå och lägga mig, var det en enorm blöt fläck i min säng. Tråkigt. Och eftersom jag pluggat så intensivt ikväll, råkade jag ha handduken i håret i två timmar.. Mitt hår ser ut som en strut känns det som. Men jag blev klar med dagens uppgifter.

Det har på många sätt varit en märklig kväll. Jag brukar ogilla ensamheten, så jag har tendens att alltid prata med människor på facebook, msn osv under tiden jag studerar (jag vet att jag fokuserar sämre då, men jag kan inte låta bli). Men just ikväll, har INGEN pratat med mig. Trots att jag har varit online hela kvällen. Kanske var det Guds sätt att hjälpa mig att bli klar i tid. Tack isåfall :) Men det har nog för tusan aldrig hänt förr.. Nu när vi har internet och allt..

På söndag är det röst-dags. Vad ska du rösta på? Och vad ska jag rösta på?

Nu däremot, är det sovdags. Mina ögon är sådär härligt gryniga, och min rygg sådär härligt krökt, och min hjärna sådär härligt grötig...



Kände ett stort behov av att visa ett par Jessica-in-action-bilder från förr. Rörigt och suddigt. Enjoy!

Idag är gårdagens morgondag. Den dag då jag skulle hinna med en faslig massa. Det har jag förvisso gjort. Jag har hunnit med både morgonpromenad, lektion, städning av matsalen samt tillverkning av mina vertikaler. Nu ska jag bara göra dom också. Jag har också ringt både pappa och valmyndigheten och pheeew, jag kan rösta i detta viktiga EU-val. Slava bogo. Prisa Herren.

Som sagt, är det dags för mig att ta tag i mina studier, men jag ville bara ge er en snabb uppdatering på vad som händer på min torsdag.

Jag fick en uppenbarelse igår kväll, efter min frustrationspromenad. Anledningen till att jag just nu känner en aning sorg, är för att jag går igenom följderna och konsekvenserna av det liv jag levat. Jag känner nu av sviterna, av tidigare fattade beslut. Tänk, tänk att de beslut man fattar, påverkar en för så lång tid. Nej, nu är det dags att sluta filosofera. Det får bli en annan dag, om jag får mig för att blotta själen lite.

Nu: Vertikaler!!!

Min hjärna har slutat fungera ovanligt tidigt idag. Alltsedan efter middager har jag bara allmänt inte fått något gjort. Inte före middagen heller för den delen. Ibland uppslukas jag. Uppslukas av konstiga tankar och idéer, som tycks gnaga sig fast likt blodtörstiga vampyr-fladdermöss i min kropp. Hur blir man av med dom utan att dö? Nu tog jag i. Så illa är det inte. Men det var längesedan min hjärna var såhär fylld med saker..
Uppslukad är vad jag har varit idag. Uppslukad av tankar, och inte av studier, som jag borde vara. Jag har varit ofokuserad. Jag har pratat på msn. Jag har läst andras bloggar (inte Kissie, Dessie och Blondinbella, för det har jag slutat med). Jag har inte spelat tetris, men jag har varit nära. Jag har varit allmänt oproduktiv.

Jag förmår inte graspa vad det är som rör sig i mitt huvud. Om det är glädje eller sorg med. Saknad eller inte. Jag vet inte. Förvirring är allt jag vet. Det är förvisso ingen ovanlighet. Jag är trött. Jag längtar efter att endast koppla av och stänga av. Äta glass och glida på beachen. Picknicka vid havet och äta ost i solnedgången. Men jag undrar, kommer det någonsin hända? Har mina klyshiga drömmar någonsin tidigare slagit in? Nej, det har de inte.

Hur som haver. Om 24 dagar bär det av till Varberg och sommarledighet. Och med lite tur, har jag lite pengar över, så att jag har råd att köpa mig en glass eller två. Och efter två långa månaders ledighet, flyttas det upp till meteropolen Göteborg igen, för kollektivt boende med brudarna. Jag vill vara lycklig. Jag vill skratta och ha 17-årspirr i magen. Jag vill inte fylla 21. Vad tusan ska allting vara så invecklat för? Och varför tusan sitter jag är och är smått onöjd med tillvaron? Jag pratade ju för hundra gubbar med Carolina både igår och i söndags! Nu är det nästan slut på kraftuttryck för min del.

Jag borde ta en kvällspromenix innan jag går till sängs, för att få bort det flimrande dator-gruset från mina ögon. Men jag orkar nog inte det. Ytterligare en sömnlös kväll med datorskadade ögon. Kul.

Fantastiska möjlighet. Jag har tänkt på det på sistone, att vilken fantastisk möjlighet alla motgångar är. Vilken möjlighet att verkligen visa vad man går för. Men det gör man alltför sällan.

Trots att kommentarerna inte haglar över mig, fortsätter jag ändå att skriva. Till vems glädje? Min, eller din? Varför skriver jag ens? För att jag vill, eller för att du bryr dig? Jag vet inte. Just nu skriver jag nog för att undslippa en minuts pluggande eller två.. Käre värld. Detta aldrig sinande ordbajsande från alla dessa eviga bloggar.

Shit vad dålig jag har blivit på svenska. Det känner jag nu. Jag kan inte ens tänka på ren svenska. Jag borde ta extrakurser.
Om ett par ögonblick ska jag åter ta tag i mina tunga böcker. Man ser så himla smart ut..


Min extremt stora bibel, och min stora bibel.

Fem av mina enorma böcker. Fy farao vad jag älskar att verka smart!!

Utomhusstudier. I like.


Jag måste bara lägga upp en bild på min nya klänning som jag är kär i.

Ha ett bra liv.

Tjing!

Jag blev så glad när Matty kommenterade att jag nu är tvungen att skriva igen!!! Hurra för mig. Som bekant connectade internet idag igen, och det har lett till att jag under hela dagen sugit in i mig, känslan av att vara kontaktbar. Jag har facebookat, mailat, bloggat, msnat m.m. Allt i ständig kombination med studier. Inte så bra? Men det går framåt iallafall..
Jag känner att jag är i ett dilemma här. Antingen, så kan jag göra uppgifterna halvtaskigt, men hinna med allt. Alternativt, kan jag verkligen gräva mig djupt in i dem, men då inte hinna färdigt. Jag har satsat på alternativ ett hittills, men känner inte att jag får ut så mycket av det.. Fast å andra sidan är det detta som våra ledare rekomenderar. Kanske borde jag egentligen stänga av facebook under de kritiska timmar då min hjärna arbetar som mest?
Jag har just codat färdigt i min Mosebok, och ska nu börja på min BRI, background required information.

Jag tänkte på det idag, vilken hejare jag blivit på engelska på sistone! Roligt för mig, roligt för dig. Roligt för alla. Hurra.

Nu är det tid att återgå till studierna.

Puss

Här kommer en efterlängtad update!!! Jag förstår att ni undrat vart tusan jag hållt hus. De första två veckorna av mitt uppehåll minns jag inte varför jag inte skrivit. De två sista däremot, har en ganska enkel förklaring: vi har inte haft internet på 12 dagar. En lång tid, för en tjej som mig. En lång tid, för 10 tjejer som mig, som bor i vår korridor.
Mycket har hänt sedan sist: Jag har varit hemma i Varberg. Jag har varit i Stockholm. Jag har varit i Göteborg. Jag har varit i Uddevalla och jag har varit i Dingle (utanför tillochmed). Jag har skrattat, och jag har gråtit. Jag har solat, jag har blivit blöt i regnet. Jag har ätit, men jag har inte spytt, för omväxlingsskull. Koreanerna har lämnat basen för outreach, och idag är det endast 24 dagar kvar tills även jag lämnar Restenäs för varmare breddgrader. Varberg, alltså. En annan sak, som måste tilläggas, är att jag har studerat en oerhörd massa också. Vi avslutade Nya Testamentet förra veckan, och började i går med Deuteronomy. Femte Mosebok, för dig som undrar.
Jag ser så fantastiskt fantastiskt mycket fram emot sommaren just nu. Tänk att vara ledig. Att vara solbränd. Att äta glass. Att vara ute i den varma, ljusa sommarnatten (jag vet inte hur många gånger jag de senaste dagarna tänkt på hur klyshigt underbart härligt det låter med varma, ljusa sommarnätter. Men jag gillar't).
Sommarnätterna ja. Jag ska fylla år också. Den tredje juli i sommar, blir jag hela tjugoett år. Det känns gammalt och seriöst. När mina föräldrar var 21 var de förlovade sedan ett helt år tillbaka. Så stadgad är inte jag. Inte på långa vägar. Men allt har sin tid. Hela situationen har varit ganska komisk på Restenäs på sistone. Massor med koreaner lämnade som sagt basen, så numera gör ingen deras sysslor. Eller, de som gör det, får dra ner på sina egna. Det fanns inget toalettpapper att tillgå på över ett dygn, i huset där vi bor, och det fanns heller inget i förrådet dit vi brukar gå för att hämta. Internet har inte fungerat på nästan två veckor. Brödet har möglat, filmjölken har varit slut, dammet har flödat. Dessutom har alla andra workers haft konferensvecka förra veckan. Men nu börjar saker återgå till det normala..
Vad mycket jag skriver. Och så ointressant för dig att läsa.

Här kommer lite pics:

Ful kubbkvinna.


Mitt sår som jag gjorde på mig själv i sömnen.

Solnedgång över Restenäsön.

Snygg kvinna med färgat hår, reakläder och mormors gamla halsband.